Idag har jag brutit mitt mönster på min slappande dagsrutin, jag gjorde vid mig och åkte sedan inte till stan lite sådär över två, och i stan hade jag faktiskt ett mål - sjukhuset! Dit skulle jag för att träffa en av mina bästa vänner, då hon är inlagd på grund av brusten blindtarm. Vilket snarast har varit jobbigt. Inatt kunde jag inte sova, när jag väl somnade drömde jag mardrömmar om min kompis och sjukhuset, sedan vaknade jag halv 6, för att då bestämma att jag inte skulle gå upp. Usch vilken natt, resulterade i att jag har känt mig konstig hela dagen, så där orklös. Men men, när jag var på väg till sjukhuset eller kom så nära att jag kunde se det, jag får så dåliga vibbar, det liksom suger i mig av, jag vet inte vad men jag ogillar det. Jag funderade seriöst på att jag kanske skulle åka hem igen och så skulle vi kunna ta ett långt telefon samtal istället. Jag blir liksom helt förlamad på insidan då jag inte kunde känna att jag var vrålhungrig vilket jag var när jag satt på bussen, kissnödig osv, jag går liksom helt upp i hur hemskt det är och får flash backs och sånt. Jag tog mig i alla fall i kragen och gick in, och när jag väll var inne inbillade jag mig att jag såg andra saker än det jag egentligen såg, sånt som var där andra gånger jag har varit där. Det var i alla fall skönt att få träffa min kompis och jag stannade riktigt länge, när jag sedan kom ut kände jag mig fri, det var en konstig känsla samtidigt som jag kände mig ledsen.
Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv!

(Bilden är tagen av mig idag, lite skakig på handen, jag vet!)

Nu ska jag sova!

/L